Always and never


Ibland gör det ont och man blir påmind
om sina dumma misstag
som man ändå gör om och om igen

Ibland vill jag blunda riktigt hårt
och låtsas att det inte finns
att det aldrig har hänt

Ibland gör det ont och man ångrar sig
man undrar hur man kunde vara så dum
men ondast gör det att veta om att man har bara sig själv att skylla


/M

The day after tomorrow

Jag har, som jag även tror att många andra i min ålder har, en ständig oro inför framtiden. Jag vet inte vad jag vill göra eller inte göra. Nu börjar jag också inse att dagarna går och jag kan inte bestämma mig, jag blir äldre varje dag men jag står bara och trampar. Jag kommer ingenstans. Imorgon är det exakt fem månader kvar till jag fyller 20. Jag bor fortfarande hemma och jobbar som timvikarie på ett äldreboende samt som fritidsledare på en fritidsgård. Missförstå mig inte, jag tycker om båda mina jobb men det finns ingen framtid för mig inom de här jobben. Jag kan inte, och vill inte, se mig själv jobba på samma äldreboende om yttligare 20 år. Jag vill utvecklas. Jag vill ha erfarenheter och lite kött på benen innan jag bestämmer mig för vad jag vill bli när jag blir stor. Jag känner mig fortfarande så pass "ung" att jag tycker att det är alldeles för tidigt att söka till högskola/universitet och läsa till ett yrke i fem år. Under dem fem åren blir jag också fem år äldre. När jag har fått min utbildning kanske jag kommer på att jag inte alls vill jobba med det yrket i framtiden. Då har jag kastat bort fem år på egentligen ingenting. Hur vettigt känns det? Jag har insett att jag är snart 20 år gammal och har åldersnoja.
Bra där!
Men samtidigt tänker jag att jag inte behöver ha sådan panik, jag behöver inte bestämma mig i dag för vad jag vill göra imorgon. Och vad spelar det för roll vad jag gör idag om jorden kommer att gå under nästa år? Om jorden går under behöver jag inte utbilda mig till något, jag behöver inte oroa mig vad jag ska bli när jag blir stor, jag behöver egentligen inte fundera över nånting. Men så är vi där helt plötsligt den 21 december 2012 och jorden går inte under. Då har jag förlorat ännu ett år på att göra ingenting egentligen. Då måste jag ändå göra något med mitt liv och då ligger jag ett helt år efter.
Kommer jag att jobba med något som jag trivs med? Kommer jag att utbilda mig till något som jag vill vara utbildad till? Kommer jag att jobba på ett jobb som tillfredställer mig på alla plan? Kommer jag att tjäna några pengar så att jag kan leva hur jag vill? Kommer jag att hamna i kassan på willys för att jag inte kan bestämma mig? Kommer jag att vara över 30 innan jag ens börjar tjäna några pengar? Frågorna är många men svaren är få.
Jag vill komma nånstans här i livet. Jag vill tjäna pengar, ganska stora summor. Jag vill kunna hjälpa människor. Jag vill spela roll för någon. Jag vill kunna ha möjligheten att göra andras liv bättre. Jag vill göra skillnad. Jag vill göra ett intryck hos andra, göra ett avtryck i deras liv. Jag vill bli ihågkommen för mina handlingar och främst ihågkommen för den jag är.
Ibland önskar jag att varje dag var lika bekymmerlös som den här dagen var..
/M